Ena dagen kan jag vara glad och trevlig nästa dag vresig och otrevligt och jag vill säga ursäkta, för jag vet att när jag är ledsen på någon så kan det gå ut på helt fel person, och jag rent ut av hatar det, jag känner mig som en dålig människa. Jag ska förbättra mig, det lovar jag.

Jag är så kär, jag är verkligen kär.
Jag blev kär i dig första gången jag träffade dig, det var som en slags vind som flög runt mig och sedan formades runt mig och stannade.
Jag smsade dig och sa att jag alldeles strax var framme.. du stod och väntade utanför cafeet.
Jag gick runt hörnet och såg en lång kille och tänkte '' Där är han..shit vad lång..'' Jag visste inte riktigt om jag skulle gå fram till dig bara.. eller om jag skulle ropa, jag var så nervös..
Innan jag ens han tänka klart, så vände du dig om, ögonkontakten kopplades, och jag kände hur mitt hjärta började slå hårdare och snabbare.

Efter ungefär 20 minuter, så kände jag mig bekvämare, jag kunde inte sluta titta på dig. På de sättet du bettede dig och var, du var så himla snäll och omtänksam. Du bjöd mig på fika och bio, jag gillade dig, jag fick känslor för dig, bara helt sådär på några mintuter

Dagarna gick, vi började umgås mer och mer. Känslorna vart alltmer starkare, och en dag så vart det du och jag och det var den bästa dagen i mitt liv.
Du har räddat mig, jag älskar dig och det kommer jag alltid att göra.